01.Diagnos av djup ventrombos och lungemboli

Djup ventrombos (D-VT) är benägen att få lungemboli (PE), gemensamt känd som venös tromboembolism (VTE).Plasma-D-dimernivåerna är signifikant förhöjda hos VTE-patienter.

Relaterade studier har visat att plasmakoncentrationen av D-dimer hos patienter med PE och D-VT är större än 1 000 μg/L.

Men på grund av många sjukdomar eller vissa patologiska faktorer (kirurgi, tumörer, hjärt-kärlsjukdomar, etc.) har en viss inverkan på hemostas, vilket resulterar i ökad D-dimer.Därför, även om D-dimer har hög känslighet, är dess specificitet endast 50 % till 70 %, och D-dimer ensam kan inte diagnostisera VTE.Därför kan en signifikant ökning av D-dimer inte användas som en specifik indikator på VTE.Den praktiska betydelsen av D-dimer-testning är att ett negativt resultat utesluter diagnosen VTE.

 

02 Disseminerad intravaskulär koagulation

Disseminerad intravaskulär koagulation (DIC) är ett syndrom av omfattande mikrotrombos i små kärl i hela kroppen och sekundär hyperfibrinolys under inverkan av vissa patogena faktorer, som kan åtföljas av sekundär fibrinolys eller hämmad fibrinolys.

Den förhöjda plasmahalten av D-dimer har ett högt kliniskt referensvärde för tidig diagnos av DIC.Det bör dock noteras att ökningen av D-dimer inte är ett specifikt test för DIC, men många sjukdomar som åtföljs av mikrotrombos kan leda till ökningen av D-dimer.När fibrinolys är sekundärt till extravaskulär koagulation kommer D-dimer också att öka.

Studier har visat att D-dimer börjar stiga dagar före DIC och är betydligt högre än normalt.

 

03 Neonatal asfyxi

Det finns olika grader av hypoxi och acidos vid neonatal asfyxi, och hypoxi och acidos kan orsaka omfattande vaskulära endotelskador, vilket resulterar i frisättning av en stor mängd koagulationsämnen, vilket ökar produktionen av fibrinogen.

Relevanta studier har visat att D-dimervärdet för navelsträngsblod i asfyxigruppen är betydligt högre än hos den normala kontrollgruppen, och jämfört med D-dimervärdet i perifert blod är det också betydligt högre.

 

04 Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Koagulationsfibrinolyssystemet är onormalt hos SLE-patienter, och avvikelsen i koagulationsfibrinolyssystemet är mer uttalad i det aktiva stadiet av sjukdomen, och tendensen till trombos är mer uppenbar;när sjukdomen lindras tenderar koagulations-fibrinolyssystemet att vara normalt.

Därför kommer D-dimernivåerna hos patienter med systemisk lupus erythematosus i aktiva och inaktiva stadier att öka signifikant, och plasmanivåerna av D-dimer hos patienter i aktivt stadium är signifikant högre än de i inaktiva stadier.

05 Levercirros och levercancer

D-dimer är en av markörerna som återspeglar svårighetsgraden av leversjukdom.Ju allvarligare leversjukdomen är, desto högre plasmahalt av D-dimer.

Relevanta studier visade att D-dimervärdena för Child-Pugh A-, B- och C-grader hos patienter med levercirros var (2,218 ± 0,54) μg/mL, (6,03 ± 0,76) μg/mL och (10,536 ± 0,54) 0,664) μg/mL, respektive..

Dessutom var D-dimer signifikant förhöjd hos patienter med levercancer med snabb progression och dålig prognos.

06 Magcancer

Efter resektion av cancerpatienter uppträder tromboembolism hos ungefär hälften av patienterna, och D-dimer ökar signifikant hos 90 % av patienterna.

Dessutom finns det en klass av ämnen med hög sockerhalt i tumörceller vars struktur och vävnadsfaktor är väldigt lika.Att delta i mänskliga metaboliska aktiviteter kan främja aktiviteten i kroppens koagulationssystem och öka risken för trombos, och nivån av D-dimer ökar avsevärt.Och nivån av D-dimer hos magcancerpatienter med stadium III-IV var signifikant högre än hos magcancerpatienter med stadium I-II.

 

07 Mykoplasma lunginflammation (MMP)

Svår MPP åtföljs ofta av förhöjda D-dimernivåer, och D-dimernivåer är signifikant högre hos patienter med svår MPP än i milda fall.

När MPP är allvarligt sjuk kommer hypoxi, ischemi och acidos att uppstå lokalt, i kombination med direkt invasion av patogener, vilket kommer att skada vaskulära endotelceller, exponera kollagen, aktivera koagulationssystemet, bilda ett hyperkoagulerbart tillstånd och bilda mikrotrombi.De interna fibrinolytiska, kinin- och komplementsystemen aktiveras också successivt, vilket resulterar i ökade D-dimernivåer.

 

08 Diabetes, diabetisk nefropati

D-dimernivåerna var signifikant förhöjda hos patienter med diabetes och diabetisk nefropati.

Dessutom var D-dimer- och fibrinogenindexen för patienter med diabetisk nefropati signifikant högre än hos patienter med typ 2-diabetes.Därför, i klinisk praxis, kan D-dimer användas som ett testindex för att diagnostisera svårighetsgraden av diabetes och njursjukdom hos patienter.

09 Allergisk purpura (AP)

I den akuta fasen av AP finns det olika grader av hyperkoagulerbarhet i blodet och förbättrad trombocytfunktion, vilket leder till vasospasm, trombocytaggregation och trombos.

Förhöjd D-dimer hos barn med AP är vanligt efter 2 veckors debut och varierar mellan kliniska stadier, vilket återspeglar omfattningen och graden av systemisk vaskulär inflammation.

Dessutom är det också en prognostisk indikator, med ihållande höga halter av D-dimer är sjukdomen ofta långvarig och benägen för njurskador.

 

10 Graviditet

Relaterade studier har visat att cirka 10 % av gravida kvinnor har signifikant förhöjda D-dimernivåer, vilket tyder på risk för blodproppar.

Preeklampsi är en vanlig komplikation vid graviditet.De huvudsakliga patologiska förändringarna av preeklampsi och eklampsi är koagulationsaktivering och fibrinolysförstärkning, vilket resulterar i ökad mikrovaskulär trombos och D-dimer.

D-dimer minskade snabbt efter förlossningen hos normala kvinnor, men ökade hos kvinnor med havandeskapsförgiftning, och återgick inte till det normala förrän efter 4 till 6 veckor.

11 Akut koronarsyndrom och dissekerande aneurysm

Patienter med akuta kranskärlssyndrom har normala eller endast lätt förhöjda D-dimernivåer, medan aortadisserande aneurysm är markant förhöjda.

Detta är relaterat till den signifikanta skillnaden i trombbelastningen i de två artärkärlen.Kranslumen är tunnare och tromben i kransartären är mindre.Efter att aorta-intima brister kommer en stor mängd arteriellt blod in i kärlväggen för att bilda ett dissekerande aneurysm.Ett stort antal tromber bildas under verkan av koagulationsmekanismen.

12 Akut hjärninfarkt

Vid akut cerebral infarkt ökar spontan trombolys och sekundär fibrinolytisk aktivitet, vilket manifesteras som ökade plasma-D-dimernivåer.D-dimernivån ökade signifikant i det tidiga skedet av akut hjärninfarkt.

Plasmanivåerna av D-dimer hos patienter med akut ischemisk stroke ökade något under den första veckan efter debut, ökade signifikant inom 2 till 4 veckor och skilde sig inte från normala nivåer under återhämtningsperioden (>3 månader).